en ny tråd för oss som fått missfall

Nu har jag fått ok stämpel i rumpan Det känns riktigt skönt faktiskt, läkaren konstaterade på efterkontrollen idag att allt kommit ut med tabletterna så någon skrapning behövs inte. Så SKÖNT att veta! Så nu hoppas jag bara att mensen kommer igång normalt.
Barney05: Jag beklagar att det blev MA iaf Själv hade jag inte speciellt ont alls av tabletterna, men du kan ta hur mycket värkmedicin du vill/behöver!
Jag blödde iaf så mycket att jag fick sitta på toa i fyra timmar när det var som värst.
KRAM

Om jag mådde illa länge menar du?
Ja....det komiska i det hela var att då hade jag kommit hem...Låg på soffan & såg planen krascha in i World trade center. Uppiggande värre! *ler*
nää...men det varade väl någon timme har jag för mig.

Hoppas allt går bra för dig nu....*kram*

Fick missfall i v 12 i onsdags. Fick läggas in i torsdags för att jag blödde så mycket att jag svimmade. Blev skrapad i fredags och mår väl fysiskt ok. Har turen att jag har en underbar son på snart ett år.

Tänkte bara höra med er andra om ni ätit folsyra?

Beklagar missfallet Ipomea..

Jag började med folsyra strax innan missfallet. För BM rekommenderade det. Har nu fortsatt med det hela tiden efteråt.
Åt du Folsyra?

Har ätit folsyra innan mitt mf och äter fortfarande

Jag åt inte det denna gången.. Vi skulle precis till att börja i verkstaden. Men då hade vi redan blivit med barn. Har en son som snart fyller ett år, så jag ammade då och hade inte börjat med folsyra. Har dock börjat nu.. Läste någonstans att det bla motverkar missfall. Vet ej om det stämmer, men det ska ju i vilket fall vara bra att äta INNAN man blir gravid.

Jag åt inte folsyra, och har inte ätit det under mina tidigare graviditeter heller. Jag har två friska barn och det här var mitt första missfall.

Men ååh, skulle ju skriva att jag verkligen beklagar ditt missfall Ipomea! Det låter förskräckligt att blöda så mycket att man svimmar. Skönt att du mår fysiskt ok nu iaf, det psykiska är jobbigare och tar tid.
KRAM

Ebbelina: Tack!
Ja det va riktigt jobbigt att blöda så mycket. Ramlade å slog mig så brorsan som var och hjälpte mig med sonen var på väg att ringa ambulans, men mor kom på sin lunch och skjutsade mig, fast jag egentligen inte ville..
Som sag det jobbiga är ju det psykiska, men jag glädjer mig åt min fina son så det känns ok. Var 3:e graviditet blir tydligen missfall, men jag trodde det kunde räcka med det första..

Vill tillägga att jag är ledsen för era andras mf ni andra i tråden! Ja vi vet ju verkligen vad vi alla går igenom. Det är klart att ju längre grav har gått desto värre! Vi får stötta varandra och be och hoppas att vi snart får våra efterlängtade babysar!