Överreagerar min syster?

Mina föräldrar är skilda till att börja med.

Jag och min man bor i ett fint hus, har bra jobb och har det gott ställt. Vi väntar vårat första barn och vi har nyligen fått en större summa pengar av min pappa som vi tänkte sätta in en del i fonder på vårat befintliga sparande, och en del tänkte vi resa för. Min syster fick inget sa pappa (vi har samma pappa). Detta för att pappa anser att min syster redan lever på staten i form av pendling mellan lönebidrag och sjukpenning.

Min syster har haft svårt på arbetsmarknaden då hon har lättare autism, depressioner och ångestattacker. Detta har gjort att hon pendlat mellan att ha ett jobb, vara sjukskriven och arbetslös i omgångar. Hon får nu hjälp av Arbetsförmedlingen. Min syster gör så gott hon kan när hon arbetar, men något är det som inte riktigt funkar för henne och hon mår psykiskt dåligt med låg självkänsla.

Pappa tycker min syster är strulig och valde därför att endast ge mig och min man en stor summa pengar, min syster får alltså inget av pappa. När min syster fick reda på detta blev hon så ledsen och förtvivlad att hon inte vill ha någon kontakt med pappa mer, för det gjorde tydligen väldigt ont i henne. Men det är ju pappas pengar liksom, han gör ju vad han vill med dem. Och ärligt talat så tycker jag att hon lever ju så mycket på samhället att vi som bidrar kan få belöning nån gång.

När jag sa till min syster att jag tycker hon är bitter och måste ta tag i sitt liv, blir hon skitsur och kallar mig oempatisk, och just nu har vi ingen kontakt. Men det är ju faktiskt så att hon är ansvarig för sitt liv, ingen annan. Och att hon inte har det gott ställt är ju hennes problem. Jag tycker det är lite barnsligt av henne att hålla på att bråka, bli ledsen och spela offer, för hon har ingen rätt till pappas pengar liksom. Sen har jag alltid stått pappa nära, så det blir väl naturligt att vi har bättre kontakt och får lite mer stöd av honom?

Vad tycker ni, överreagerar min syster?