Tomheten på andra sidan målet

Du behöver alltså hitta nya mål. Resor är bra mål t ex, eller att lära sig något nytt. Vad har du inte upplevt eller gjort som du drömt om förut? Börja gräva i dina intressen och fundera på vad du skulle vilja göra. Man måste inte ha jättestora mål, även små mål är bra. Det kan t ex vara att gå på en fotbollsmatch eller besöka ett nytt utflyktsställe. Livet består av både små och stora ögonblick. Och umgänge med släktingar och vänner är så klart viktigt :)

Tror dina känslor är väldigt vanliga! Särskilt kring 50-strecket då man börjar skönja slutet (jag är själv ett par år äldre än dig) och känner stressen att hinna göra något mer roligt av sitt liv. 

Har du några vänner du umgås med? Kan du boka intressanta resor? Min syster åker själv ibland på typ Rolfs buss. Det låter som en pensionärsgrej, men har varit jättekul med olika rundresor, cykelresor mm. Det finns ju så mycket kvar att se och upptäcka. 

Vad hade du för intressen innan du skaffade barn och gifte dig? Kan du återuppta något? Jag brukar t ex tänka att jag vill börja rida igen när jag är pensionär, kanske gå en vävkurs, ta instrumentlektioner i något nytt instrument mm. 

Barnen är utflugna men förhoppningsvis existerar de i ditt liv fortfarande.  Skaffa hobbies, ut och res, jobba som volontär. Jag är lika ensam som du fast jag aldrig lyckades få familj så jag har inte ens det. Jag försöker aktivera mig själv med ovanstående. 

Då kanske ditt nya mål är att ta reda på vem DU är? Vad vill DU?  Vem är du utan din familj?  Vem var du innan du skaffade familj? 

Ett nytt liv har börjat och du får bli nyfiken på vad det livet kan ge dig. Se det som en möjlighet att utveckla dig själv och att du faktiskt får prioritera dig själv. 

Allt du en gång lagt åt sidan för att du tog hand om din familj är det dags att återupptäcka . Rota i minnet, vad hade du för drömmar som ung? Ville du bli florist? Ville du resa till Afrika?  Ville du plocka äpplen i Spanien?  Kanske dejta den där mannen du alltid haft i tankarna? Lära dig Italienska?  Kanske följa med en väninna på semester?  Skaffa kolonilott? 

Detta blir ju baksidan av att se livet som en samling mål som ska uppnås. Och i strävan efter dessa ål så tappar man lite av glädjen med själva livet.

51 år är ju liksom ingen ålder, det finns massor du kan göra och liv kvar att leva. testa att bara leva lite, utan att uppnå specifika mål. Låt vägen vara mödan värd. 

Det är precis där JAG är. JAG vet inte vem jag är längre och JAG vet inte vad jag vill. JAG vill hitta någon mening eller sammanhang men känner mig vilsen, otålig och rastlös.

Kanske en dum fråga. Men hur gör man för att leva utan mål?

Jadu, man bara lever. Man går väl lite på känn, lite på glädje, provar sig fram. 

Man försöker trivas i sin lägenhet, eller ser om man kan hitta nåt bättre. Man försöker trivas med att bo ensam, eller börjar leta efter nån att dela livet med. Man försöker hantera sin tristess, eller ser sig om efter något att göra. Men utan att ha stora mål om att jag ska göra det och det innan den och den tiden. Utan mer tar dagen som den kommer. 

Man lär sig att njuta av nuet. Man lever här och nu. Livet är ingen tävling om vem som kommer först i mål med väluppfostrade barn och lyckade karriärer.  
Livet har större innehåll än så. 

Använd dom känslorna och vänd dom till något positivt.  
Det är positivt att vilja framåt i livet för det startar oftast en aktiv vilja att ta tag i livet. 

Men för att komma med ett konkret tips så börja kanske med mindre mål som kanske kan få dig att känna efter vad du kan tänka dig göra med all din tid.  Kolla sommarens utflyktsmål omkring dig , kan du hoppa på en dagstur nånstans? Gå på stadsvandring?  Hitta ett havsbad att besöka?  Boka in små utflykter och njut av att läsa en bok i solen, äta på en restaurang med uteservering i nån grannstad , promenader på nån marknad . Allt sånt kan faktiskt få nya idéer att poppa upp . Kanske du kommer på att historia är din grej så du vill ta en kurs inom nåt ämne? Kanske en artists uppträdande en sommarkväll får dig att leta upp en kör att sjunga i?  

Har du vänner du kanske har lite halvkass kontakt med så ring upp dom och iallafall boka in en fika och se vad det kan ge. 

Vill du engagera dig i något Kanske kyrkan kan vara en plats? Vara volontär? Kanske finns det natthärbärge och soppkök nånstans?  Engagera dig politiskt? 

Motfråga. Vem har lärt dig att livet enbart är en tävling med en checklista att pricka av? Varför har det blivit så? Vad försöker du bevisa och för vem? 

Har du ett jobb som du verkligen upplever är meningsfullt? Finns det andra yrken/branscher som du skulle vilja prova? 

Finns det nåt område där du skulle kunna bidra till att göra världen lite bättre på nåt sätt?

Kan vara egentligen nästan vad som helst, så länge det är något du känner starkt för. Behöver inte heller vara relaterat till arbetet.